Förhandeln hos IG Markets indikerar med ca 50 minuter kvar en lugn öppning för OMXS30 på +0,1% runt 1067.

Den underliggande styrkan gjorde sig i går ännu en gång kännbar då de flesta stora aktieindex handlades i det gröna. Som vanligt dagen innan amerikanska Non-Farm statistiken var det dock något avvaktande handel med blygsamma uppgångar. Grekland låter oss så klart även vänta på besked, förhandlingarna ska fortsätta under helgen och det pratas om resultat på måndag…

Ben Bernanke sa i går i ett uttalande att de ej tolererar högre inflation som metod för att öka sysselsättningen. Så länge som det knakar i eurozonen antar jag att de relativt ”riskfritt” kan printa nya dollar…

Kinas premiärminister Wen Jaibao sade i går att Kina är intresserade av att investera i ECB:s stödfonder EFSF och ESM. Det ryktades/hoppades att Kina skulle involvera sig i den Europeiska ekonomin redan i höstas. Detta var ett av ryktena som bidrog till att OMXS30 i oktober flög upp nästan 25% på tre veckor. Kina har tidigare sagt att de vill att de europeiska länderna själva tar större ansvar för sin svaga ekonomiska utveckling innan de kan tänka sig hjälpa till. Vi får se om de lever upp till ryktet denna gång!!

Gårdagen: OMXS30 +0,33%. DAX +0,59%. S&P500 +0,11%. Hang Seng +0,17% (i natt).

Efter gårdagens uppgångar ligger volatilitetsindex VIX på mycket låga 17,98%.

Som ni känner till har Facebook ansökt om medlemskap på den amerikanska börsen. Värderingen är satt upp emot 100 miljoner dollar. En intressant betraktelse är att IPO:n för tillfället handlas till 120 på ”skuggmarknaden” vilket skulle innebära att intresset och värderingen är ännu högre än vad man från början trott.

Håll extra koll på amerikanska Non-Farm Employment Change i dag. Denna månatliga siffra mäter antalet anställda där man räknat bort jordbruksindustrin. Förväntningarna ligger på 150K.

I OMXS30 rapporterar nu på morgonen (07.30) Volvo som har 5,14% av indexvikten.

Nivåer att ha ett öga eller larm på i OMXS30:
Ovanför:
1100 – Tidigare topp samt ”jämnt” nummer utgör tillsammans risk för motstånd.
1050-1070 – Viktigaste motståndszonen där vi bröt ner den 1 augusti.
Under: 
1020 – Tidigare motståndsnivå, numera stödnivå.
1000 - intradag stödnivå från fredag 13 och måndag 16 januari.
980-993 – tidigare motstånd, numera stödzon där OMXS30 vände senast den 8 jan.
927 – Stödnivån vi sett hålla ett antal gånger under hösten.

Av dagens händelser håller jag extra koll på:
EMU: detaljhandel december kl 11.00
USA: sysselsättning januari kl 14.30
USA: ISM inköpschefsindex tjänstesektorn januari kl 16.00
USA: industriorder december kl 16.00

Se hela statistiklistan på hemsidan.

Mvh
/ John Lönnqvist

Världen i siffror

(stängningspriser för USA och Europa, pågående priser för Asien)

Koll på OMXS30

I OMXS30 rapporterar nu på morgonen (07.30) Volvo som har 5,14% av indexvikten.

Nivåer att ha ett öga eller larm på i OMXS30:
Ovanför:
1100 – Tidigare topp samt ”jämnt” nummer utgör tillsammans risk för motstånd.
1050-1070 – Viktigaste motståndszonen där vi bröt ner den 1 augusti.
Under: 
1020 – Tidigare motståndsnivå, numera stödnivå.
1000 - intradag stödnivå från fredag 13 och måndag 16 januari.
980-993 – tidigare motstånd, numera stödzon där OMXS30 vände senast den 8 jan.
927 – Stödnivån vi sett hålla ett antal gånger under hösten.

Till vänster veckograf. Till höger 4h graf.
Klicka på bilden för att förstora.

Råvaror

Guld ($1737) fortsätter i korrelation med aktiemarknaderna och fortsatte i går att utmana motståndsområdet runt $1750. Guld trenden har sett oerhört stabil ut under hela året och det var ett tag sedan som vi såg en så jämn rörelse utan synbar rekyl, hållbart??

Daglig graf av guld nedan.
Klicka på bilden för att förstora.

Valutor

EUR/USD befinner sig i en zon där säljarna har dominerat tidigare. Bevaka den kortsiktiga kanalen mellan 1,3026-1,3230.

Daglig graf av EUR/USD nedan.
Klicka på bilden för att förstora.

Dagens statistik

Kina: tjänste-PMI januari kl 2.00
Riksdagen: debatt om riskkapitalbolag i den skattefinansierade välfärden, Anders Borg deltar kl 9.00
EMU: tjänste-PMI (def) januari kl 9.58
EMU: detaljhandel december kl 11.00
Italien: KPI (prel) januari kl 11.00
Riksbanken: fullmäktige sammanträder kl 13.00
USA: sysselsättning januari kl 14.30
USA: ISM inköpschefsindex tjänstesektorn januari kl 16.00
USA: industriorder december kl 16.00

För ytterligare information se:https://www.igmarkets.com/cfd/sites/igm/en_GB/_economic-calendar.html

Stockholmsbörsens bolagsrapporter i dag

Acando (kl 8.00), Addnode (kl 8.00), Anoto (kl 8.30), Aspiro (kl 8.30), Bilia (kl 12.30), Micro Systemation (kl 8.00), Precise Biometrics (kl 8.00), Prevas (kl 8.30), Sigma (kl 8.30), Volvo (kl 7.30)

Utländska bolagsrapporter

BT Group, Elisa (kl 7.30), Neste Oil (kl 8.00), TDC (kl 8.00)

Planera din handelsdag:

I vår handelsapplikation IG Trader får du tillgång till fler marknadsrapporter samtteknisk analys och marknadsverktyg. Du kan även delta i direktsända och förinspelade webbseminarier.

Varje morgon innan börsens öppning skickar vi denna morgonrapport direkt till våra prenumeranter. Klicka här för att prenumerera på vårt morgonbrev.

Friskrivningsklausul: IG Markets tillhandahåller handel utan rådgivning. Materialet ovan innehåller ej (och skall inte tolkas så som innehållande) investeringsråd eller en investeringsrekommendation, eller ett fastställande av våra handelspriser, eller ett erbjudande om en transaktion i ett finansiellt instrument. IG Markets accepterar inget ansvar för eventuella åtgärder som görs eller inte görs baserat på dessa kommentarer eller för de följder detta kan få. Denna rapport får ej återges eller distribuerars vidare. IG Markets är auktoriserat och under tillsyn av brittiska Financial Services Authority (FSA-registreringsnummer 195355).

Dollar-index har de senaste månaderna gradvis klättrat uppåt i spåret av Europas skuldproblem. Väldigt många investerare är bullish till dollarn och det är fascinerande hur sentimentet förändrats sedan maj förra året.

I EUR/USD är det extremt många investerare som ligger kraftigt positionerade för fortsatta nedgångar, vilket kan indikera att valutaparet kan vara i färd med att bilda en bottenformation.

Om man inte gör direktplaceringar i utländska aktier märker man samma effekt som om man äger fonder med utländska aktieinnehav, och även om man placerar till 100 procent på den svenska börsen påverkas de svenska exportbolagens resultat och aktiekurser av valutafl uktuationerna. Handlar man inte alls med aktier eller värdepapper räcker det med att man besöker ett växlingskontor för att köpa utländsk valuta till en resa för att få en inblick i hur lite eller mycket en svensk krona är värd. Svängningar i valutakurserna är sålunda något de flesta är vana vid, men även om många svenskar är rutinerade aktieplacerare agerar få aktivt på valutamarknaden för att försöka tjäna pengar på upp- och nedgångarna.

De bakomliggande orsakerna till detta är bland annat bristande kunskap om valutahandel samt att det under lång tid varit svårt och otillgängligt för privatpersoner att agera på denna marknad. Valutamarknaden har en klart annorlunda karaktär än aktie-, råvaru- och räntemarknaderna, och vi fokuserar därför i denna artikel på att ge en inblick i och förståelse för hur världens i särklass största fi nansiella marknad är uppbyggd och fungerar samt på hur själva handeln går till.

Valutamarknaden är den i särklass största finansmarknaden i världen, med en daglig rapporterad volym om över 1 900 miljarder USA-dollar som byter hand mellan köpare och säljare världen över. Därmed är den betydligt större (likviditetsmässigt) än den amerikanska aktiemarknaden.

Valutamarknaden är en så kallad OTC-marknad (”over the counter”), vilket betyder att det inte finns någon central börs där transaktionerna utförs. Och tillbskillnad från aktiemarknaden finns inte valutahandeln på en fysisk marknadsplats utan sker genom ett väl fungerande nätverk. De olika aktörerna i nätverket är sammanlänkade genom datorer och telefoner. Ingen handel med fysisk valuta sker, utan valutaposterna förs elektroniskt mellan olika banker och konton.

Till skillnad från många andra marknader kan det därför ske handel vid samma tillfällen men till olika priser mellan olika aktörer på marknaden. Prissättningen är dock oftast relativt lika mellan olika marknadsaktörer; den stora skillnaden mellan valutamarknaden och andra marknader är att det inte fi nns någon information angående hur stor volym som handlats under en viss tidsperiod eller till vilket pris.

Varje dygn öppnar handeln i Nya Zeeland, följd av Sydney i Australien, Tokyo i Japan, London i Storbritannien och New York i USA. Valutamarknaden är aktiv så länge det finns öppna banker i något av de större finansiella centrumen i världen. En handelsvecka håller på från och med söndag natt till fredag natt, det vill säga i 5 dagar, 24 timmar per dag. Men den huvudsakliga handeln äger rum från måndag morgon i Tokyo fram till fredag eftermiddag i New York.

När man handlar valuta gör man alltid affärer i två olika valutor samtidigt, det vill säga man köper eller säljer en valuta mot en annan. När man köper en valuta går man ”lång” i den, och när du säljer en valuta går du ”kort”. På grund av valutatransaktionernas symmetri är du alltid lång i en valuta och kort i en annan. Valutors kurs noteras alltid parvis, exempelvis EUR/USD (euro/USA-dollar), vilket innebär att när en valuta ökar i värde (stärks) sjunker en annan i värde (försvagas).

Den första valutan i ett par kallas basvaluta, medan den andra kallas för motvaluta. Basvalutan är ”basen” för köpet/försäljningen. Om man till exempel köper EUR/USD så köper man euro och säljer samtidigt dollar. Så länge som positionen är öppen kommer dess värde att svänga i takt med marknadens växelkurs.

Vill man stänga sin position måste man utföra en likvärdig och motsatt affär i samma valutapar, det vill säga för att stänga sin position om man är lång i en post EUR/USD måste man göra motsatsen och gå kort i en post EUR/USD.

Det finns två grundläggande orsaker bakom valutahandel, skydd (”hedging”) och spekulation, och spekulationshandeln omsätter be tydligt mer pengar än skyddet. Många internationella företag valutasäkrar sina penningfl ödenför att säkerställa sina intäkter.Att låta stora valutaflöden vara oskyddade kan få en betydande inverkan på ett företags resultat när till exempel dollarkursen mot den svenska kronan kan svänga med över 30 procent på årsbasis.

Den spekulativa handeln på valuta marknaden är mycket omfattande, och det klassiska citatet att en position som är öppen i mer än tre timmar är detsamma som livstid för en valutamäklare säger något om intensiteten på världens största marknad.

Handel förekommer i omkring 70 olika valutapar, men naturligtvis står de stora världsvalutorna för merparten av volymen. Ett av de absolut mest handlade valutaparen är just EUR/USD, och tror man attEuropa får en betydligt starkare ekonomisk tillväxt än USA, med följden att euron stärks mot dollarn, ska man köpa EUR/USD. Om man, däremot, tror att den amerikanska riksbanken höjer räntan kraftigt, med stora valutainfl öden och en stärkt dollar som följd på bekostnad av eurons värde, ska man göra tvärtom och sälja EUR/USD.

Det allra enklaste, men dyraste, sättet att handla valutor är att göra det med kontanter på ett växlingskontor, och knappast någon agerar så i syfte att tjäna pengar. Ett betydligt bättre tillvägagångssätt är att man skaffar ett valutakonto för dollar eller euro hos en bank, men detta kräver oftast ett relativt stort minimikapital.

Penningmarknadsfonder som placerar i dollar- eller eurobaserade räntepapper med kort löptid är ytterligare ett alternativ, och för en aktieplacerare är det naturligtvis intressant att försöka hitta lågt värderade amerikanska eller europeiska aktier samtidigt som dessa valutor är nedpressade mot den svenska kronan. I föregående artikel beskriv vi utförligt hur en börshandlad fond fungerar, och det fi nns sådana som är direkt kopplade till upp- eller nedgångar för olika valutor.

I denna artikel tänker vi dock inte titta närmare på de placeringsalternativ som nämns ovan. Eftersom valutamarknaden har en så pass annorlunda karaktär än övriga finansmarknader vill vi i stället ge en inblick i hur direkt valutahandel, utan omvägar genom andra instrument, fungerar.

Den som handlar med valuta betalar inget kurtage, oavsett hur många eller hur stora affärer han/hon gör. Minimistorleken för ett valutakontrakt brukar vara köp- och säljkurs. Priserna sätts vanligtvis med fyra decimaler. Skillnaden mellan köp- och säljkurserna kallas ofta med ett engelskt ord för ”spread”.

Denna skillnad är kostnaden för den som handlar och samtidigt inkomstkällan för det företag som utför handeln, och den kan variera stort, beroende på vilka parter som gör affären. I valutahandeln talar man om pip, som står för ”Percentage In Point”. Ett pip i valutahandel är lika med 1/100 av 1 procent. Vid valutahandel i realtid brukar spreaden ligga på mellan 1 och 5 pip, medan banker kan debitera 30–40 pip när de handlar med individuella kunder. Växlingskontor för turister tar i ordentligt och kan ta 400–600 pip när de växlar valutor.

På grund av en allt hårdare konkurrens har spreaden när man handlar valuta i realtid blivit allt mer pressad de senaste åren, och de större valutahandelsföretagen erbjuder i princip samma villkor. Viktigt att notera är dock att spreaden kan gå isär (skillnaden mellan köp- och säljkurser ökar) inför viktig ekonomisk statistik eller när valutamarknaden blir instabil och ovanligt svängig, till exempel vid ekonomiska krissituationer.

Hävstång
När man handlar valuta i spekulationssyfte görs detta nästan alltid med ett säkerhetskrav. För valuta ligger säkerhetskravet vanligtvis på mellan 0,5 och 2 procent av värdet på den underliggande positionen. Om säkerhetskravet är till exempel 1 procent innebär detta att man behöver satsa bara en hundradel av värdet på positionen för att få samma exponering mot marknaden som du fått om du hade investerat i valutan direkt.

Detta kallas hävstångseffekt, och det är viktigt att man är medveten om att både vins ten och förlusten blir mycket större i förhållande till det inve sterade kapitalet än värdet på positionen. Rör sig valutan år rätt håll med 1 procent blir vinsten 100 procent, men om det motsatta sker är hela insatsen borta!

Majoriteten av valutahandelsbolagen erbjuder sina kunder att välja säkerhetskrav (så länge mini mikravet inte underskrids), och det kan inte nog betonas att för hög risknivå och för liten kapitalbas att handla med brukar vara ett av de absolut säkraste sätten att förlora pengar på. Marginal

Marginal
Marginalen är en buffert och det kapital som måste finnas på kontot för att valutapositionen ska förbli öppen. Det kapital som överstiger marginalkravet på kontot fungerar som en kudde för handlaren. Om handlaren förlorar så mycket på en position att kapitalet faller under säkerhetskravet och hela bufferten (det kvarvarande kapitalet) har använts kommer ett meddelande från valutahandelsföretaget att kunden måste sätta in mer kapital som säkerhet på kontot.

I normala fall måste handlaren skjuta till mer kapital redan innan det går så långt att det kommer ett utökat säkerhetskrav eller att positionen stängs. Normalt kommer tre meddelanden. Det första meddelandet talar om att man är fullinvesterad och inte kan ta fler positioner. I det andra meddelandet ber handlaren kunden att sätta in mer pengar, alternativt sälja delar av positionen. Om det sista meddelandet kommer innebär detta att systemet automatiskt kommer att sälja delar av eller hela positionen.

Sammanfattning
Det finns ett flertal valutahandelsföretag (valutahandel i realtid via Internet) man kan bli kund hos om man vill spekulera på valutamarknaden. Det är dock viktigt att man är noggrann och väljer ett företag som verkligen är seriöst, det vill säga etablerat och välkänt och som erbjuder små skillnader mellan köp- och säljkurs och betonar riskerna med hävstångshandel i stället för att tala om stora vinster och små insatser.

Seriösa företag erbjuder inte ovana privatpersoner med begränsat kapital ett säkerhetskrav på 0,5 procent, det vill säga en hävstång på 200 gånger, utan vill att kunderna ska lyckas och inte spekulera bort sina pengar. Flera välrenommerade utländska aktörer har etablerat sig i Sverige, och även vissa av de svenska aktienätmäklarna erbjuder valutahandel för privatpersoner i samarbete med internationella valutahandelsföretag.

Oftast kan man öppna ett övningskonto utan pengar, där man kan träna sin förmåga att handla med valutor. Genom övningskontot får kunden tillgång till handels- och analyssystem och kan ta positioner med låtsaspengar. Självklart är det en fördel att träna, öva och testa så mycket som möjligt innan man placerar verkliga pengar, men man måste vara medveten om att den psykologiska pressen är mycket tyngre när man handlar med verkliga pengar.

Självklart kan det vara intressant att agera på valutamarknaden och utnyttja de låga säkerhetskraven, men det är mycket viktigt att man är medveten om att risk i högsta grad är ett tveeggat begrepp och att det är betydligt mer obehagligt att förlora pengar än vad det är lustfyllt att tjäna dem.

Se därför till att göra din hemläxa riktigt ordentligt innan du börjar med valutahandel. Läs noga på vad som påverkar de valutor du tänker placera i och studera deras beteendemönster ingående. Testa först med övningsaffärer, fortsätt med småaffärer, var beredd på att förlora och utvärdera resultatet. Se till att hålla dina kostnader låga och att du verkligen förstår hur hävstången slår och fungerar.

Även om man är skicklig ökar risken för att misslyckas om man har för litet eget kapital i förhållande till de positioner man tar, eftersom hela det egna kapitalet snabbt kan försvinna vid en oväntad nedgång Att vara underkapitaliserad är inte bra i någon form av affärsverksamhet, och det är därför en uttalad rekommendation att man inte arbetar med för låga säkerhetskrav. Det fi nns inga genvägar till lönsam handel, oavsett vilken marknad man handlar på, utan framgång kommer som resultat av ett målmedvetet arbete, en väl genomarbetad metodik, sund riskhantering och mental disciplin.

Ett guldarmband återfinns runt handleden, motorer kräver olja, nybryggt kaffe kan dofta himmelskt och inmundigas gärna i kombination med bullar bakade av vete. Människor har i alla tider varit på jakt efter råvaror och ofta har innehavet av dem varit ett bevis på rikedom och välstånd.

Råvaror är utomordentligt lätta att förstå som begrepp, men det är tydligt att de flesta placerare fortfarande betraktar råvaruplaceringar med en viss skräckblandad inställning där man attraheras av förtjänstmöjligheterna med räds, vad man upplever som, de tvära och häftiga kasten. Många svenskar är rutinerade aktieplacerare och borde definitivt vara vana vid risk och betydande kursfluktuationer efter de sista tio årens upp- och nedgångar på börserna.

Aktieplaceringar är dock något som blivit ett vardagligt inslag, medan inställningen till råvaror är präglad av dess dramatiska historia, bristande kunskap och att det under lång tid varit svårt och otillgängligt för privatpersoner att agera på denna marknad.

I denna artikel ska vi därför vi därför försöka beskriva de mest handlade råvarorna, vad som ligger bakom svängningarna på råvarumarknaderna och hur man går tillväga när man vill placera i råvaror. Ämnet är så omfattande att det inte är möjligt att beskriva det uttömmande i en artikel, men vi hoppas att den ska ge dig ökad kunskap, vägledning, inspiration och förhoppningsvis framgång i dina råvaruplaceringar.

Lite förenklat kan man dela in råvaror i fem olika grupper, dvs. mjuka råvaror (softs), basmetaller, ädelmetaller, olja och övrigt.

Mjuka råvaror

En definition på mjuka råvaror är att de odlas, till skillnad från hårda som utvinns. Spannmål som vete och havre är t.ex. mjuka råvaror, liksom bland annat majs, ris, kaffe, socker, sojabönor och apelsinjuice. Mjuka råvaror är väderberoende, vilket gör att prisutvecklingen kan vara svår att förutse. Torka, kraftigt regn eller några oväntade frostnätter kan snabbt förändra marknadsläget för till exempel kaffe.

Produktionen av etanol som bilbränsle är en annan faktor som påverkar efterfrågan, vilket fått priset på majs att periodvis stiga kraftigt. Än så länge går dock inte, totalt sett, så mycket av spannmålsproduktionen till att producera bioenergi. I USA rör sig etanolframställning om runt 20 procent av majsskördarna och i Europa om endast några procent. Majs används också i stor utsträckning till foder för djuruppfödning. När välståndet i världen ökar, och miljoner människor tar sig ur fattigdom, ökar efterfrågan på kött, och då påverkas även priset på majs. Till skillnad från hårda råvaror kan utbudet av mjuka råvaror dock ganska snabbt anpassas till förändrad efterfrågan.

Basmetaller

Aluminium, bly, koppar, nickel,tenn och zink är basmetaller, eller industrimetaller, eftersom deras prisutveckling intimt hänger ihop med konjunkturcykeln. Huvudanvändningen för till exempel koppar är elkablar, men metallen används även till vattenledningsrör. Ett nybyggt hus innehåller omkring 200 kilogram koppar. Man kan inte påstå att priset på basmetaller är lätt att förutse, men det är något mer lättprognostiserat än för mjuka råvaror, eftersom man inte behöver ta hänsyn till vädereffekter och utbudet inte kan minska eller öka lika snabbt som för de mjuka råvarorna. Att få en ny gruva produktionsfärdig kan ta flera år i anspråk.

Ädelmetaller

En metall som historiskt nästan alltid brukar gå bra när börserna och ekonomin är svaga är guld, som inte bara ses som råvara utan också som betalningsmedel. De senaste månaderna har dock guldet samvarierat med börsens utveckling. En vanlig tendens hos investerare är att de i osäkra tider köper guld i stället för att ha pengarna på banken, och guldpriset stiger ofta när investerarna söker sig bort från aktier. När ekonomin drabbas av hyperinflation, extrema skatter eller sammanbrott av banksystemet brukar guld ensamt vara värdebeständigt, vilket visades när alla tillgångsslag föll kraftigt hösten 2008 – utom guld, som rusade uppåt. Till gruppen ädelmetaller brukar även räknas silver, platina och palladium, men de har, till skillnad från guld, även en industriell användning.

Olja

Råolja är en världens absolut viktigaste råvaror och förtjänar en egen grupp. Till denna grupp brukar även räknas naturgas, även om prisutvecklingen inte behöver vara korrelerad med oljan. Flera olika kvaliteter av råolja handlas, men de två vanligaste är Brentolja (Europa) och WTI-olja (USA). Oljepriset påverkas av många olika faktorer, från OPEC-kartellen, som försöker styra utbud och efterfrågan, till politiska konflikter, prognoser om fysisk tillgång (till exempel frågan om och när oljan tar slut) och inte minst av konjunkturutvecklingen.

Vid toppnoteringen i maj 2008 ansågs det som en självklarhet att priset inom kort skulle stiga över 200 USA-dollar per fat (ett fat = 158,97 liter), men mindre än ett år senare var rädslan stor för att priset skulle handlas under 30 dollar!

Övriga

Inom gruppen övriga finns ett ganska stort antal råvaror som inte riktigt låter sig klassificeras i en huvudgrupp. Här finns till exempel sällsynta metaller som uran samt skogs- och djurprodukter som timmer och griskött.

Hur handlar man råvaror?

Tidigare har det varit svårt för privatpersoner utan stort kapital att handla i råvaror, eftersom de varit hänvisade till att handla genom optioner och terminer – eller kontant för de placerare som vill ha omedelbar leverans.

CFD-kontrakt är ett instrument med en betydande hävstångseffekt på 10–30 gånger värdeförändringen på den underliggande varan. Man kan sålunda få en mycket god avkastning i förhållande till satsat kapital, men man riskerar samtidigt att snabbt förlora lika mycket. Dessutom måste man vara beredd på att förlora mer än det man investerat. Det är enklare att handla råvaror med CFD-kontrakt än med terminer och optioner, men risken är klart högre än vid handel med certifikat.

Ett CFD-kontrakt är ett kontrakt mellan en säljare och en köpare, och om den underliggande varan stiger i pris betalar säljaren mellanskillnaden till köparen och tvärtom. Hävstångseffekten kommer av att man köper en mängd av råvaran men lånefinansierar en stor del av kapitalet. Curtage tillkommer vid handel med CFD-kontrakt, som kan handlas genom bland andra IG Markets.

Euron har av förståeliga skäl varit under stor press det senaste halvåret. De galopperande budgetunderskotten som varvats med ständiga larmrapporter och krismöten har gjort förtroendet för euron har eroderat. Enligt samstämmiga uppgifter har hedgefondsförvaltare och andra byggt upp negativa euro-positioner av historiskt oöverträffade storlekar.

Vi är dock i ett väldigt känsligt läge nu när euron är betydligt översåld och då ”alla” redan ligger kraftigt positionerade för fortsatta nedgångar. Vad händer nu om euro-oron skulle dämpas?

Vi har nämligen också en ny faktor att ta hänsyn till. Det är ECB:s så kallade superrepor som ECB började med strax innan jul. De innebär att europas banker i princip kan låna obergänsade euro-belopp till 1% ränta upp till 3 år och dessutom använda krisobligationer från Grekland, Italien med mera som säkerhet. Första veckan lånade europiska banker nästan 500 miljarder euro via dessa superrepor.

Detta enorma likviditetstillskott har, iallfall temporärt, underlättat för PIIGS-länderna att emittera nya lån till marknaden med sjunkande emissionsräntor som följd. Det är fascinerande på det sätt ECB på detta vis helt öppet rundar sitt förbud att låta sedelpressarna finansiera medlemsländernas budgetunderskott.

Den nye ECB-chefen Mario Draghi har dessutom varit överraskande bestämd och mästrande i sina uttalanden om att EU-reglerna förbjuder ECB att köpa nyemitterade statspapper från medlemsländerna. Men indirekt är det tydligen helt ok…

Som en följd av detta kan vi idag notera att till exempel Spanien lyckats emittera nya lån till 1 till 1,5% lägre räntor än tidigare. Spanien kunde dessutom låna upp 10 miljarder euro istället för planerade 5 miljarder. Även Italien gjorde en lyckad statspappers emission på 12 miljarder euro idag. De ett åriga växlarna emitterades till räntan 2,74% istället för 5,95% för motsvarande emission i december. Detta borde kunna bidra till att euro-oron iallafall tillfälligt dämpas.

Tittar vi i diagrammen så ser vi också att euron gått ner kraftigt och dessutom fått säljsignaler. EUR/SEK fick till exempel sin senaste säljsignal när den gick under stödet vid 8,86 och EUR/USD fick sin senaste säljsignal när stödet vid 1,287 bröts. För EUR/SEK har vi nästa viktiga stöd vid 8,70 och för EUR/USD vid ca 1,26.

Stochastic-inikatorn visar att euron är betydligt översåld. Så även om trenderna är nedåtriktade så kan det vara en poäng i att bevaka läget noga. Med tanke på allt detta så rekommenderar vi att man tar hem sin vinst på korta europostioner vid stödnivåerna 8,70 respektive 1,26. Alternativt så rekommenderar vi att man iallafall flyttar ner sina stop losser betydligt om vi kommer ner till dessa stödnivåer.

Samtidigt så bedömmer vi att om marknaden går över motstånden vi nu har vid 8,86 för EUR/SEK och ca 1,287 för EUR/USD så finns det risk för en relativt kraftig uppåtrekyl. Detta i och med de enorma korta positioner som nu finns i euron och att många kanske blivit mer osäkra i sin negativa fundamentalanalys av euron. Vi rekommenderar därför att man har en stop loss om motstånden vid 8,86 för EUR/SEK respektive 1,287 för EUR/USD bryts.

Teknisk analys EUR/USD

Teknisk analys EUR/SEK

En stor anledning till varför allt fler väljer att handla med CFDs är hävstången och att man därmed inte behöver ha så stort ingångskapital, verktyg för riskkontroll, gratis handelsplattform mm. De flesta kommer från England och bl.a. IG Markets som är störst i världen startades redan 1974.

2007 kom CFD handel till Sverige genom CMC-Markets som var först ut i Norden. 2009 kom IG Martkets till Sverige och vi ser nu även mindre aktörer som t.ex. Worldspreads och markets.com som försöker slå sig in på marknaden.

Vi får ofta frågor om dessa CFD aktörer då det ibland kan dyka upp förvirring genom de olika nätmäklarnas prissättning. Det är t.ex. svårt att förstå hur en courtagefri produkt kan bli dyrare än en med courtage osv.

Tradingportalen har därför grävt djupare i detta för att kunna guida våra läsare i denna ”djungel”. Att handla på de finansiella marknaderna kräver ofta en god strategi, psykologi, rätt verktyg och kunskap. Men förutom detta behöver man handla via en mäklare som man kan lita på.

Spread:
Spreaden är skillnaden mellan köp och sälj. Spreaden varierar från marknad till marknad. Spreaden kan även variera i ett och samma papper under dagen beroende på volym just för stunden.

Eftersom ett CFD kontrakt speglar den underliggande marknaden ställer CFD-mäklaren spreaden för den CFD du handlar. Vår uppfattning är att CFD aktörerna har relativt lika spreadar på de flesta index råvaror och valutor med undantag för när enskilda mäklare ger kunderna requotes*. Aktiehandel via CFDs kan ske antingen med CFD mäklarens spread eller genom DMA (Direkt Market Access).

Din kostnad för att handla kan skilja drastiskt beroende på om du handlar aktier med spread eller med DMA, se mer nedan.

En annan viktig faktor som säkerställer spreaden du får när du handlar är huruvida CFD mäklaren erbjuder dig att handla till bästa möjliga pris eller om de avsäger sig det ansvaret för att stundtals på egen hand kunna öka spreaden när du handlar. Detta kan göras genom att dig som kund en s.k. requote dvs. en liten ruta som ploppar upp där de erbjudande dig att för stunden handla till ett annat, sämre pris, läs mer om requotes nedan.

Något revolutionerande gällande spreadar ser vi hos IG Markets. För att komma så nära underliggande marknad som möjligt gör tvärt emot många andra aktörer genom att erbjuda en produkt de kallar för prisförbättringspolicy. Det betyder att om det i samma hundradels sekund som du lägger din order dyker upp ett billigare pris på någon av de börser de är kopplade till så är det detta pris du får.

DMA eller spread på aktier:
Beroende på vilken mäklare du handlar med kommer du att kunna handla aktie-CFDs med antingen en spread eller med DMA (Direct Market Access). Hos de flesta betalar du ett courtage som med vilken mäklare som helst. Hos andra är det courtagefritt.

Denna detalj var väldigt intressant när vi började räkna på det. Det visar sig nämligen i de flesta fall vara dyrare med ”courtagefri” handel jämfört med DMA + courtage. Är handeln courtagefri tar mäklaren i stället ut en extra spread när du handlar en aktie. Kostnaden för själva spreaden (dvs. du får betala ett dyrare pris) är tom dyrare än när du får handla direkt till börsens priser genom DMA.

Vissa mäklare kör tom. med spread + courtage varav du snabbt förstår att det är det dyraste alternativet även om själva courtaget kan verka lågt.

Jämförelse:

Vi tittar på ett exempel där vi köper 200 MTG B.

Avgifter CFDs

Observera från exemplet ovan att det ofta är dyrare att handla både utan minimicourtage eller tom helt courtagefritt. Därav är val av mäklare avgörande. MTG är en rätt dyr aktie och skillnaden blir givetvis mindre ju billigare aktien är, men ni förstår säkert hur uppenbar skillnaden kan vara.

* Requotes:
Requotes är ett erbjudande att köpa till ett annat pris än det du klickat på. Det kommer upp en ruta som säger att priset inte finns tillgängligt längre och de frågar samtidigt om du vill köpa till ett annat pris i stället.

Alla CFD mäklare arbetar inte på detta sätt varav du bör ifrågasätta detta om du upplever det hos din CFD mäklare.Vissa kan hävda att det är väl bra med ett nytt priserbjudande, men man ska veta att detta handelsbeteende i första hand är framtaget för att mäklaren ska kunna tjäna mer pengar.

Requotes är nämligen inte ett fenomen som existerar på den riktiga marknaden dvs. antingen får du ett pris eller så får du det inte om marknaden rör sig för snabbt. Genom att hipp som happ erbjuda kunden ett annat sämre pris så är detta ett sätt att öka på sin handelspread på kundens okunskap om hur marknadsplatsen fungerar. Får du requotes av din mäklare kan du som kund därmed aldrig riktigt veta om du får det för att priset flyttat sig för snabbt eller om mäklaren helt enkelt försöker tjäna en extra slant.

Slutsats:
De olika mäklarna har som du förstår ovan olika sätt att arbeta på vilket direkt kan påverka dina kostnader. Du bestämmer själv enklast vilken som passar dig genom att förslagsvis testa olika aktörer mot varandra.